Den uteluftsventilerade grunden fungerar genom att uteluft tas in genom ventiler i grunden (Nilsson & Harderup 2003). Golvbjälklaget från huset är fullt isolerat vilket gör att mycket lite värme från bostaden kan ta sig ner i grunden vilket resulterat i att utrymmet under huset blir kallare.
Den ventilerade krypgrunden har ofta ett högt fukttillstånd med en risk för mögelpåväxt på organiskt material (Sandin 2010). Generellt gäller också att det alltid ska förutsättas vara 100% relativ fuktighet i marken. Fukttillskott i krypgrunden kan komma från flera källor men främst från mark, byggfukt och uteluft.
Markfukt kommer från den öppna markytan i grunden genom avdunstning eller genom kapillärt stigande vatten genom grundmuren. Några enkla åtgärder för att minska fuktbelastningen från marken är att skydda grundmuren från fukt och att lägga ut en plastfolie på marken.
Byggfukt kommer att transporteras ut genom ventilerna efter uppförandet av byggnaden. I vissa fall kan en avfuktare krävas efter byggnationen.
Nederbörd måste förhindras från att ta sig ner i krypgrunden. Dränering ska finnas, marken ska luta ut från huset och en fungerande takavvattning är viktig. Ofta tränger nederbörd in i grunden när det blåser (Nilsson & Harderup 2003)
Luftfukt utifrån kan innebära stora problem med ventilerade krypgrunder (Sandin 2010). Under vintermånaderna kyls utrymmet under huset ned och marken blir kall. Marken har god värmekapacitet vilket innebär att den behåller kylan länge och tar tid på sig att bli varm när sommaren kommer. Under våren blir luften varmare och kan bära mer fukt. Krypgrundens ventiler tar in den fuktiga vårluften som också är varmare än krypgrunden, vilket leder till nedkylning av uteluften. En nedkyld luft kan bära mindre fukt och ett resultat av denna nedkylning är en risk att kondens kan fälla ut på undersidan av bjälklaget och en stor risk för kondens på marken. Motsägelsefullt nog förvärras alltså problematiken av att öka ventilationen av grunden under dessa förutsättningar då detta leder till att mer fuktig luft leds in som kondenserar och fäller ut som vatten i grunden. På vintern är krypgrunden tvärt om varmare än uteluften på grund av att marken värmts upp under sommaren. Uteluften är kall medför att den kan bära minde fukt och är alltså torrare. Vinter ger således ett gynnsamt förhållande för krypgrunden.
Ånghalten bara från uteluften som ventileras in i grunden är tillräcklig för att uppnå kritiska fuktnivåer i krypgrunden (Nilsson 2005). Eventuellt tillkommande läckage med fuktig luft från bostaden och eventuell markfukt gör situationen i krypgrunden ännu värre. Oavsett om det bildas kondens i grunden så innebär den höga relativa luftfuktigheten (RF) att riskgränsen för när mikrobiell tillväxt kan inträffa är överskred. Mikrobiell tillväxt kräver ett RF på minst 70 %. Även bjälklag av betong och lättbetong kan påverkas i en krypgrund vid hög luftfuktighet då armering börjar korrodera vid ca 85 % RF. I lättbetong spränger de korroderade armeringsjärnen bort yttersta skiktet och korrosionen kan accelerera.
Utan eventuella fukttillskott från markfukt ligger luftens relativa fuktighet (RF) i krypgrunden på cirka 90 % under sommaren (Sandin 2010). Förekommer dessutom andra fukttillskott kommer den relativa fuktigheten i krypgrunden bli ännu högre och en relativ fuktighet på 100 % RF är inte ovanligt under delar av året i en krypgrund, varför den anses vara en riskkonstruktion.
Elak lukt kan uppstå i en krypgrund av olika anledningar men behöver inte alltid ge problem inomhus, men läckage från grunden in till bostaden finns alltid och den naturliga termiken och dess tryckskillnad som uppstår mellan grunden och huset gör att krypgrundsluften sugs in i bostaden (Nilsson 2005).
Skillnaderna i antal fall med problem i krypgrunden varierar över landet (SVT 2008). Ungefär vart tredje undersökt svenskt hus är uppfört på en krypgrund. En sammanställning av ca 2100 överlåtelsebesiktningar visar att uppåt 300 000 hus, mer än vartannat med krypgrund kan ha fuktskador. Av de undersökta husen hade 55 % någon form av skada orsakad av fukt eller mögel. Värst drabbade i Sverige är västra- och södra delarna av landet. I södra Sverige innebär den kortare vintern en kortare uttorkningsperiod för krypgrunden och bland de hus som besiktigades hade 67 % fukt- eller mögelskador.
Riskperioden för krypgrunder är längre i södra Sverige (Nilsson & Harderup 2003). Jämförs som exempel ett hus i Sturup mot Bromma har huset i Skåne 1-2 månader längre period med hög fuktbelastning.
Här visas ett par förslag på ändringar av krypgrunder som forskning tagit fram. Observera att åtgärderna inte passar alla förutsättningar. För åtgärder just för ditt hus kontakta en kompetent fuktfirma för lösningsförslag.
Att mekaniskt ventilera en grund kan skapa fler problem (Padt 2003). Tilluftsventilering skapar ett övertryck i krypgrunden, vilket kan minska markens avdunstning. Nackdelen är att luft kommer pressas in i bostaden och ta med sig de eventuella elaka dofter om krypgrunden inte är helt fri från föroreningar eller mikrobiell påväxt.
Uppföljning är viktigt för att veta om åtgärder som har sats in verkligen fungerar (Nilsson 2005). Nilsson poängterar att det är av vikt att en specialist är inblandad under tiden som åtgärderna utförs så att inte utförandet helt lämnas till en entreprenör. Entreprenören är sannolikt inte lika specialiserad inom fuktområdet och har troligen inte samma kunskaper om fuktmekanismer som en specialist har.
Frånluftsventilering av en krypgrund skapar ett undertryck i grunden som kan göra att luft och dofter inte tar sig in i bostaden, men tester har visat att undertryck i grunden är svårt att åstadkomma på grund av otätheter varför en stor fläkt skulle behövas som drar mycket energi (Padt 2003). Ett undertryck i grunden innebär också innebära att bostadens fuktiga luft sugs ner genom bjälklaget som ger ytterligare fukttillskott i grunden. Frånluftsventilering som skapar undertryck har varit en nära på standardrekommendation från Småskadehusnämnden, vilket har som bieffekt att ventileringen av grunden ökar. Ett enkelt system med frånlufts fläkt och jämt fördelade ventiler har visat sig fungera bättre än komplicerade kanalinstallationer.
Att installera variabel ventilation som anpassar flödet över årstiderna har visat ge viss effekt som minskar mögelrisken.
I grunder som självdragsventileras har bättre ventilering kunna uppnåtts genom att ventiler helt enkelt rensats eller att fler ventiler sätts in. Simuleringar visar nämligen att går det att för en krypgrund som uppvisar lågt ventilationsflöde kan en måttlig ökning av flödet minska mögelrisken. Det ska dock poängteras att undersökningen visade att genom enbart ökad ventilation är det inte möjligt att eliminera mögelrisken.
Marktäckning som minskar avdunstningen från marken är en annan åtgärd. En väl utlagd plastfolie på marken minskar risken för mögel då den tar bort en fuktkälla. När folien läggs ut bör marken först rensas och att lägga ut en folie anses vara första åtgärden för en fuktdrabbad krypgrund. I äldre litteratur angavs att plastfolien skulle avslutas 5-10 cm från grundmuren för att kondensvatten på muren ska kunna rinna ner i marken och inte ut på plasten Sandin (2010). Detta är dock felaktigt då en spalt mot marken längs med grundmuren väsentligt ökar den relativa fuktigheten i grunden. Plastfolien ska läggas med 500 mm överlapp (Nilsson & Harderup 2003). Att avsluta plasten 100 mm från grundmuren har storbetydelse då randzonen längst ut blir fri och detta motsvarar ca 10 % av hela markytan.
Marktäckning kan dock på sommaren innebära att fuktigt sommarluft inte längre kan kondensera mot marken och sjunka ner i denna (Padt 2003). Detta ger ungefär lika hög fuktbelastning i krypgrunden som om plastfolien inte låg där sommartid. Sammanfattningsvis är en lösning med enbart marktäckning inte tillräckligt för att eliminera risken för mögeltillväxt.
Markisolering som läggs över marken i krypgrunden har också prövats. Isoleringen avskärmar markens värmekapacitet vilket gör att krypgrunden snabbare klarar av att ställa om till rådande årstids klimat. Grunden värms på så sätt snabbare under våren vilket ger ett lägre RF (Sandin 2010) Isoleringen gör också marken kallare under isoleringslagret vilket också bidrar till att minska avdunstningen från marken (Padt 2003). Det som måste vägas in är att inte isolera marken för mycket då detta påverkar grundläggningsdjupet. Isolering av marken är ett relativt lätt sätt att sänka fuktbelastningen i krypgrunden. Resultat från undersökning visar att markisoleringen ska ha liten värmekapacitet och stort värmemotstånd.
En tätare marktäckning minskar totalårsrisken för mögel i krypgrunden men ökar risken för mögel under sommaren jämfört med en ej täckt mark eller en mark som är täckt men diffusionsöppen. En diffusionsöppen marktäckning som mineralull ger en högre års risk men en lägre maxrisk under sommaren.
Rensning av byggspill på marken anges också vara en viktig faktor som ibland glöms bort vid åtgärder av krypgrunder. I många krypgrunder förvaras också till exempel överblivet virke och Nilsson (2005) poängterar att krypgrunden inte är ett förvaringsutrymme.
Att skydda fuktkänsliga material på undersidan av blindbotten genom tilläggsisolering av bjälklaget för att öka temperaturen på undersidan av blindbotten höjer temperaturen och sänker RF vid det känsliga materialet men som konsekvens minskar värmeflödet ner i grunden och kan förvärra situationen i grunden om den innehåller organiskt material (Padt 2003).
Utbyte av material sker vanligen också vid åtgärder av krypgrunder då det är nödvändigt att ta bort skadat eller kontaminerat material. Enbart material utbyte är inte tillräckligt för att skapa en fuktsäker krypgrund.
Fungicidbehandling av material går att göra för att förhindra mögelpåväxt. Det finns dock inga bra indikationer på hur långtidseffekten av behandlingen fungerar.
För att mögelpåväxt inte ska kunna ske krävs en lösning för ventilerade krypgrunder som innebär att antingen en värmare eller avfuktare placeras i utrymmet (Padt 2003). Värmare eller avfuktare är bästa lösningen och dessa fungerar bäst tillsammans med en tätare marktäckning. Nilsson (2005) stödjer samma teori och skriver att det inte går att enbart med hjälp av marktäckning, värmeisolering och ventilation uppnå ett acceptabelt resultat i en uteluftsventilerad krypgrund under ett så kallat extremår.
Nilsson (2005) poängterar att litteraturstudier och simuleringar båda visar att en uteluftsventilerad krypgrund har svårt att uppnå acceptabla förhållanden under ett normalår men framför allt under ett år som är fuktigare än det normala. Sammanfattningen blir därför att konstruktionen ur fuktteknisk synpunkt ej är rekommenderad för nyproduktion.
Vid både nyproduktion och i befintliga krypgrunder skulle ett enkelt kontrollsystem installeras som mäter temperatur och relativ fuktighet så att fastighetsägaren kan kontakta en fuktspecialist om RF överstiger tex 75 %. Sandin (2010) menar att ett RF på omkring 90 % är rimligt på sommaren utan markfukten inräknad. Förekommer tillskott från tillexempel markfukt kan RF under stor del av året ligga på 100 %!
Lars Olsson vid forskningsinstitutet RISE förklarar kraven och tankesättet bakom att bygga krypgrunder idag (Olsson 2018). BBR 6:5 om fukt säger att ett material inte klarar mer än 75 % RF om det inte är bevisat att det klarar mer. Alltså måste RF i en konstruktion antingen hållas under 75 % eller så måste det väljas material som är prövade och bevisade att tåla mer än 75 % RF. Det som inte ska glömmas bort heller vid beräkningar och konstruktionslösningar är att marken ses som en del av konstruktionen i en krypgrund.
BBR 1:4 – Byggprodukter med bedömda egenskaper:
a) CE-märkta
b) Typgodkända och/eller certifierade enligt PBL
c) certifierade av certifieringsorgan
d) Tillverkning- och produktionskontroll där byggprodukten övervakas.
Men det är dock inte säkert att en byggprodukt enligt a, c, d uppfyller våra svenska krav, detta måste undersökas.
Det finns typgodkända krypgrunder enligt BBR och som automatiskt godkänns av byggnadsnämnder. Finns inte ett typgodkännande för grunden då krävs att en fuktsäkerhetsprojektering görs. Vägledning till detta finns i branschstandard ByggaF.
CAC Tips: Äger du ett hus med en krypgrund är det bra att regelbundet kontrollera din krypgrund 1-2 gånger om året, gärna varje sensommar/höst, augusti till september då detta är perioden som ger den högsta relativa fuktigheten i krypgrunden. Vi rekommenderar att en trådlös fuktighetsmätare monteras i grunden och som vid behov kompletteras med avfuktare eller värmekälla.
CAC Tips: Vill du genomföra en förbättring av krypgrunden, lämna inte hela utförandet åt entreprenören, utan ha en fristående fuktkonsult/byggingenjör som följer arbetet och som inte är kopplad till entreprenören.
Jansson, A. (2017). Byggnadsdelar och riskkonstruktioner, del 1. RISE: Okänt ort. https://docplayer.se/106990713-Byggnadsdelar-och-riskkonstruktioner-del-1-golvkonstruktioner-och-fukt-platta-pa-mark.html [2020-06-06]
Hemgren, P. & Wannfors, H. (2003). Husets ABC. Västerås: Ica Bokförlag.
Nilsson, C. (2005). Uteluftsventilerade krypgrunder. Bedömning av lämpliga åtgärder för ombyggnad och av lämpliga konstruktioner för nyproduktion. Stockholm: KTH.
Nilsson, L. & Harderup, L-E. (2003). SBUF-Projekt: Fuktdimensionering – Utveckling av krypgrunden. Lund: LTH & Skanska teknik AB.
Olsson, L. (2018). Fuktsäkerhetsprojektering av krypgrunder – tänk på det här. [Video]. Okänd ort: RISE. https://www.youtube.com/watch?v=7DlblG8YXzA [2020-06-04]
Padt, M. (2003). Fuktproblem i uteluftsventilerade krypgrunder – Tekniska åtgärder. Stockholm: KTH.
Sandin, K. 2010. Praktisk Byggnadsfysik. uppl. 1:1. Lund: Studentlitteratur
SVT (2008). Många hus fukt- och mögelskadade. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-hus-fukt-och-mogelskadade [2020-06-04]
Blom Westergren, E. (2017). Riskkonstruktionerna du behöver se upp med. https://www.byggahus.se/renovera/riskkonstruktionerna-du-behover-se [2020-06-04]
Carl Andersson Consulting
CAC Sweden AB
Org nr 559249-2499
