Den uteluftsventilerade grunden fungerar genom att uteluft tas in genom ventiler i
grunden (Nilsson & Harderup 2003). Golvbjälklaget från huset är fullt isolerat
vilket gör att mycket lite värme från bostaden kan ta sig ner i grunden vilket
resulterat i att utrymmet under huset blir kallare.

Den ventilerade krypgrunden har ofta ett högt fukttillstånd med en risk för
mögelpåväxt på organiskt material (Sandin 2010). Generellt gäller också att det
alltid ska förutsättas vara 100% relativ fuktighet i marken. Fukttillskott i
krypgrunden kan komma från flera källor men främst från mark, byggfukt och
uteluft. 

Problemen som finns i krypgrunden är relaterade till att fukt- och temperaturförhållanden
under delar av året innebär risk för att mögel kan uppstå och att marken i
grunden har en värmetröghet (Olsson 2006). Marken är efter vintern kall och när
fuktig vår- och sommarluft förs ner i grunden kyls luften ner och den relativa
fuktigheten (RF) ökar med risk för mögelpåväxt. Mögel och gaser som mögel
bildar är obehagliga och även eventuellt hälsoskadliga.Byggnaders naturliga
tryckfördelning mellan grund och hus medför en risk att dofter och radon förs
in i huset från krypgrunden.

Markfukt kommer från den öppna markytan
i grunden genom avdunstning eller genom kapillärt stigande vatten genom
grundmuren (Sandin 2010). Några enkla åtgärder för att minska fuktbelastningen
från marken är att skydda grundmuren från fukt och att lägga ut en plastfolie
på marken.

Byggfukt kommer att transporteras ut
genom ventilerna efter uppförandet av byggnaden. I vissa fall kan en avfuktare
krävas efter byggnationen.

Nederbörd måste förhindras från att ta sig
ner i krypgrunden. Dränering ska finnas, marken ska luta ut från huset och en
fungerande takavvattning är viktig. Ofta tränger nederbörd in i grunden när det
blåser (Nilsson & Harderup 2003).

Luftfukt utifrån kan innebära stora problem
med ventilerade krypgrunder (Sandin 2010). Under vintermånaderna kyls utrymmet
under huset ned och marken blir kall. Marken har god värmekapacitet vilket innebär att
den behåller kylan länge och tar tid på sig att bli varm när sommaren kommer.
Under våren blir luften varmare och kan bära mer fukt. Krypgrundens ventiler
tar in den fuktiga vårluften, som är varmare än krypgrunden, vilket leder till
nedkylning av uteluften. En nedkyld luft kan bära mindre fukt och ett resultat
av denna nedkylning är risk för att kondens fäller ut på undersidan av
bjälklaget samt en stor risk för kondens på marken. Motsägelsefullt nog
förvärras alltså problematiken av att öka ventilationen av grunden under dessa
förutsättningar då detta leder till att mer fuktig luft leds in som kondenserar
och fäller ut som vatten i grunden. På vintern är krypgrunden tvärt om varmare
än uteluften för att marken värmts upp under sommaren. Uteluften på vintern är
kall, vilket medför att den kan bära minde fukt och är torrare. Vinterperioden
med vinterluft ger således ett gynnsamt förhållande för krypgrunden.

Utan andra fuktkällor medräknade räcker ånghalten i uteluften som ventileras in i
grunden under sommaren för att uppnå kritiska fuktnivåer i krypgrunden (Nilsson
2005). Eventuellt tillkommande läckage av fuktig luft från bostaden och
eventuell markfukt gör situationen i krypgrunden ännu värre. Oavsett om det bildas kondens i grunden så innebär den höga relativa luftfuktigheten (RF) att riskgränsen för
när mikrobiell tillväxt kan inträffa är överskred.Mikrobiell tillväxt kräver ett
RF på minst 70 %. Även bjälklag av betong och lättbetong kan påverkas i en
krypgrund vid hög luftfuktighet då armering börjar korrodera vid ca 85 % RF. I
lättbetong spränger de korroderade armeringsjärnen bort yttersta skiktet och
korrosionen kan accelerera.

Utan eventuella fukttillskott från markfukt ligger luftens relativa fuktighet (RF) i krypgrunden på cirka 90 % under sommaren (Sandin 2010). Förekommer dessutom andra fukttillskott kommer den relativa fuktigheten i krypgrunden bli ännu högre och en relativ fuktighet
på 100 % RF är inte ovanligt under delar av året i en krypgrund, varför den
anses vara en riskkonstruktion skriver Sandin (2010), docent i byggteknik på
LTH. 

Mikrobiell tillväxt som mögel sker vid 75-80 % RF och flera mögelarter har sina optimalatillväxt förhållanden runt 90-95 % RF (Olsson 2006). Elak lukt kan uppstå i en krypgrund av olika anledningar men behöver inte alltid ge problem inomhus, men luftläckage från grunden in till bostaden finns alltid och den naturliga termiken och dess

tryckskillnad som uppstår mellan grunden och huset gör att krypgrundsluften
sugs in i bostaden (Nilsson 2005).

Skillnaderna i antal fall med problem i krypgrunden varierar över landet (SVT 2008). Ungefär vart tredje undersökt svenskt hus är uppfört på en krypgrund.
En sammanställning av ca 2100 överlåtelsebesiktningar visar att uppåt
300 000 hus, mer än vartannat hus som har krypgrund kan ha fuktskador. Av
de undersökta husen hade 55 % någon form av skada orsakad av fukt eller mögel.
Värst drabbade i Sverige är västra- och södra delarna av landet. I södra
Sverige innebär den kortare vintern en kortare uttorkningsperiod för
krypgrunden och bland de hus som besiktigades hade 67 % fukt- eller
mögelskador.

Riskperioden för krypgrunder är längre
i södra Sverige (Nilsson & Harderup 2003). Jämförs som exempel ett hus i
Sturup mot Bromma har huset i Skåne 1-2 månader längre period med hög
fuktbelastning.

[Nedan presenteras ett par förslag på ändringar av krypgrunder som forskning tagit fram. Observera att åtgärderna inte passar alla förutsättningar. För åtgärder just för ditt hus kontakta en kompetent fuktfirma för lösningsförslag].

Under åren 1960- och 70-talet och framåt har en mängd lösningar och förslag till krypgrunden utvecklats. Problemen med röta i krypgrunder har i stort sett lösts medan problem med mögel och dofter i krypgrunder kvarstår enligt Padt (2003).

Uppföljning är viktigt för att veta om åtgärder som genomförts i grunden verkligen fungerar (Nilsson 2005). Nilsson poängterar att det är av vikt att en specialist är inblandad under tiden som åtgärderna utförs så att inte utförandet helt lämnas till en entreprenör. Entreprenören är sannolikt inte lika specialiserad inom fuktområdet och har troligen inte samma kunskaper om fuktmekanismer som en fuktspecialist har.

Tilluftsventilering skapar ett övertryck i krypgrunden kan bidra till att minska markens avdunstning (Padt 2003). Att mekaniskt ventilera en krypgrund kan dock skapa fler problem. Nackdelen är att luft som blåses in i grunden också kommer pressa luft in i bostaden och ta med sig de eventuella elaka dofter om krypgrunden inte är helt fri från föroreningar och mikrobiell påväxt.

Frånluftsventilering av en krypgrund skapar ett undertryck i grunden kan göra att luft och dofter inte tar sig in i bostaden. Att i en ny krypgrund medvetet välja att ventilera bort dofter och medvetet ta risken för mögel skulle strida mot Boverkets Byggregler som bland annat anger att hus ska uppföras så att skador, mikrobiell tillväxt och elak doft inte uppkommer (Olsson 2006). Tester har visat att undertryck i grunden är svårt att åstadkomma på grund av otätheter varför en stor fläkt skulle behövas som drar mycket energi (Padt 2003). Ett undertryck i grunden skulle också innebära att bostadens fuktiga inomhusluft kan sugas ner genom bjälklaget och ge ytterligare fukttillskott i grunden.

Frånluftsventilering som skapar undertryck i krypgrunden har nästan varit en standardrekommendation från Småskadehusnämnden, och har som bieffekt att ventileringen av grunden ökar. Ett enkelt system med frånluftsfläkt och jämt fördelade ventiler har visat sig fungera bättre än komplicerade kanalinstallationer.

För att kunna skapa undertryck med en liten fläkt med låg energiåtgång måste krypgrunden göras lufttät även mot marken (Olsson 2006).

Att installera variabel ventilation som anpassar flödet över årstiderna har visat ge viss effekt som minskar mögelrisken. Att minska ventilationen för dock med sig nackdelar också (Olsson 2006). Dels ger minskad ventilation mindre möjlighet att ventilera bort fukt, dofter och radon och dels bromsas uppvärmningen av grunden under vår och sommaren.

I grunder som självdragsventileras har bättre ventilering kunna uppnåtts genom att fler ventiler sätts in eller att ventiler helt enkelt rensats från skräp (Padt 2003). Simuleringar visar nämligen att för en krypgrund som uppvisar lågt ventilationsflöde kan en måttlig ökning av luftflödet minska mögelrisken. Det ska dock poängteras att undersökningen visade att genom enbart ökad ventilation är det inte möjligt att eliminera mögelrisken. Nilsson och Harderup (2003) skriver att ventilation av krypgrunder är en central del för att få fuktsäkra krypgrunder men att i dagens byggnorm, BKR, finns ingen hjälp för hur ventilation kan utformas, men att gamla byggnormer som tex Statens Byggnorm från 1980, SBN 80, går att få hjälp ifrån. Författarna ifrågasätter dock om dessa gamla råd gäller fullt ut idag.

Marktäckning som minskar avdunstningen från marken är en annan åtgärd. En väl utlagd plastfolie på marken minskar risken för mögel då den tar bort marken som fuktkälla. När folien läggs ut bör marken först rensas. Att lägga ut en folie på marken anses vara första åtgärden för en fuktdrabbad krypgrund enligt Nilsson och Harderup (2003). I äldre litteratur angavs att plastfolien skulle avslutas 5-10 cm från grundmuren för att kondensvatten på muren ska kunna rinna ner i marken och inte ut på plasten (Sandin 2010). Detta är dock felaktigt då en spalt mot marken längs med grundmuren väsentligt ökar den relativa fuktigheten i grunden. Plastfolien ska läggas med 500 mm överlapp (Nilsson & Harderup 2003). Att avsluta plasten 100 mm från grundmuren har storbetydelse då randzonen längst ut blir fri och detta motsvarar ca 10 % av hela markytan.

Marktäckning kan dock på sommaren innebära att fuktigt sommarluft inte längre kan kondensera mot markytan och sjunka ner i marken (Padt 2003). Detta ger ungefär lika hög fuktbelastning i krypgrunden som om plastfolien inte låg där sommartid. Sammanfattningsvis är en lösning med enbart marktäckning inte tillräckligt för att eliminera risken för mögelpåväxt.  

Markisolering som läggs över marken i krypgrunden har också prövats. Isoleringen avskärmar markens värmekapacitet vilket gör att krypgrunden snabbare klarar av att ställa om till rådande årstids klimat. Grunden värms på så sätt snabbare under våren vilket ger ett lägre RF (Sandin 2010) Isoleringen gör också marken kallare under isolerings lagret vilket också bidrar till att minska avdunstningen från marken (Padt 2003). Det som måste vägas in är att det inte isolera marken för mycket då detta påverkar grundläggningsdjupet [tjäle]. Isolering av marken är ett relativt lätt sätt att sänka fuktbelastningen i krypgrunden.  Resultat från en undersökning visar att markisoleringen ska ha liten värmekapacitet men stort värmemotstånd.

En tätare marktäckning (tex folie) minskar totalårsrisken för mögel i krypgrunden men ökar risken för mögel under sommaren jämfört med ej täckt mark eller mark som är täckt men diffusionsöppen. En diffusionsöppen marktäckning som mineralull ger en högre års risk men en lägre maxrisk under sommaren.

Rensning av byggspill på marken anges också vara en viktig faktor som ibland glöms bort vid åtgärder av krypgrunder. I många krypgrunder förvaras dessutom till exempel överblivet virke och Nilsson (2005) poängterar att krypgrunden inte är ett förvaringsutrymme.

Att skydda fuktkänsliga material på undersidan av blindbotten genom tilläggsisolering av bjälklaget för att öka temperaturen på undersidan av blindbotten höjer temperaturen och sänker RF vid det känsliga materialet men som konsekvens minskar värmeflödet ner i grunden och kan förvärra situationen i grunden om den innehåller organiskt material (Padt 2003). Elmroth, Harederup, Hedström, Samelsson & Svensson Tengberg (2005) skriver att en del av värmeisoleringen alltid bör placeras under trämaterial i blindbotten för att skydda träet i krypgrunden från fukten. Värmeisoleringen ska vara fukt- och mögelresistent. De anger också att bjälklaget bör byggas så lufttätt som möjligt för att skydda inomhus miljön i huset.  Isolering under blindbotten minskar RF mot denna men har negativ inverkan på övriga krypgrunden (Olsson 2006) [som blir kallare]. Utformning mellan grundmur och bjälklag är viktig att få till rätt. Lika så måste krypgrunden noggrant ses över så den är fri från organiskt skräp och att inte mögelkänsligt material förvaras där.

Utbyte av material sker vanligen också vid åtgärder av krypgrunder då det är nödvändigt att ta bort skadat eller kontaminerat material(Padt 2003). Enbart material utbyte är inte tillräckligt för att skapa en fuktsäker krypgrund.

Fungicidbehandling av material går att göra för att förhindra mögelpåväxt. Det finns dock inga bra indikationer på hur långtidseffekten av behandlingen fungerar (Padt 2003).

Uppvärmning av krypgrunder är en metod som används för att sänka den relativa fuktigheten i grunden (Olsson 2006). Det kan låta fel att värma upp en del som är utanför bostaden men undersökningar har visat att relativt små mängder energi kan ge stora förbättringar. Uppvärmning av grunden bör kompletteras med plastfolie på mark och helst mot grundmur för att bromsa avdunstning.

Avfuktare är en annan lösning, som precis som uppvärmning av grunden kallas för ”aktiva åtgärder” och för med sig en årlig driftskostnad (Olsson 2006). Avfuktaren kan kombineras med värmeisolering på mark och grundmur. Avfuktning av grunden bör kompletteras med plastfolie på mark och helst mot grundmur för att bromsa avdunstning.

För att mögelpåväxt inte ska kunna ske krävs en lösning för ventilerade krypgrunder som innebär att antingen en värmare eller avfuktare placeras i utrymmet (Padt 2003). Värmare eller avfuktare är bästa lösningen och dessa fungerar bäst tillsammans med en tätare marktäckning. Nilsson (2005) stödjer samma teori och skriver att det inte går att enbart med hjälp av marktäckning, värmeisolering och ventilation uppnå ett acceptabelt resultat i en uteluftsventilerad krypgrund under ett så kallat extremår. Elmroth et al. (2005) skriver att det är svårt att helt eliminera risken för mögel i uteluftsventilerade grunder med träbjälklag. De skriver att säkerhetsmarginalerna är små och det räcker med små fel i material och utföranden eller ovanligt klimat för att mögelangrepp ska starta.

Nilsson (2005) poängterar att litteraturstudier och simuleringar båda visar att en uteluftsventilerad krypgrund har svårt att uppnå acceptabla förhållanden under ett normalår men framför allt under ett år som är fuktigare än det normala. Sammanfattningen blir därför att konstruktionen ur fuktteknisk synpunkt ej är rekommenderad för nyproduktion.

Olsson (2006) sammanfattar åtgärder för krypgrunder i fyra delar:

• 1) Utforma eller åtgärda krypgrunden så att klimatet i grunden inte gynnar mögelpåväxt genom att sänka RF till 75 %. Detta åstadkoms genom antingen sänka fukthalten eller höja temperaturen i grunden.
  2) Säkerställ vid åtgärd av skadad grund att det inte finns gammalt skadat material som kan avge dofter uppåt i huset. Byt ut skadat material.
  3) Skapa ett stadigt undertryck i grunden för att motverka att dofter och radon kan läcka uppåt i byggnaden.
  4) Se till att träsyllen inte ligger med fuktbelastning. En fuktig syll kan ges skonsammare miljö genom att isolera grunden utifrån eller värma syllen med en värmekabel. Alternativt kan syllen bytas till ett icke fuktkänsligt material.

Vid både nyproduktion och i befintliga krypgrunder skulle ett enkelt kontrollsystem installeras som mäter temperatur och relativ fuktighet så att fastighetsägaren kan kontakta en fuktspecialist om RF överstiger tex 75 % Nilsson (2005). Sandin (2010) menar att ett RF på omkring 90 % är troligt på sommaren, utan att räkna in markfukten. Förekommer tillskott från tillexempel markfukt kan RF under stor del av året ligga på 100 % i krypgrunden!

Lars Olsson vid forskningsinstitutet RISE förklarar kraven och tankesättet bakom att bygga krypgrunder idag (Olsson 2018). BBR 6:5 som handlar om fukt, säger att ett material inte klarar mer än 75 % RF om det inte är bevisat att det klarar mer. Alltså måste RF i en konstruktion (tex krypgrund) antingen hållas under 75 % eller så måste det väljas material som är prövade och bevisade att tåla mer än 75 % RF. Det som inte ska glömmas bort vid beräkningar och konstruktionslösningar är att marken ses som en del av konstruktionen i en krypgrund.

BBR 1:4, information om krav på byggprodukter med bedömda egenskaper:
a) CE-märkta
b) Typgodkända och/eller certifierade enligt PBL
c) Certifierade av certifieringsorgan
d) Tillverkning- och produktionskontroll där byggprodukten övervakas.

Dock ska det tilläggas att det inte är säkert att en byggprodukt enligt a, c, d uppfyller de svenska kraven, utan detta måste undersökas för varje produkt.

Det finns typgodkända krypgrunder enligt BBR och som automatiskt godkänns av byggnadsnämnder. Finns inte ett typgodkännande för grunden, då krävs att en fuktsäkerhetsprojektering görs. Vägledning till detta finns i branschstandard ByggaF, som handlar om fuktsäkert byggande.

CAC Tips: Äger du ett hus med en krypgrund är det bra att regelbundet kontrollera din krypgrund 1-2 gånger om året, gärna varje sensommar/höst, augusti till september då detta är perioden som ger den högsta relativa fuktigheten i krypgrunden. Vi rekommenderar att en trådlös fuktighetsmätare monteras i grunden och som vid behov kompletteras med avfuktare eller värmekälla.

CAC Tips: Vill du genomföra en förbättring av krypgrunden, lämna inte hela utförandet åt entreprenören, utan ha en fristående fuktkonsult/byggingenjör som följer arbetet och som inte är kopplad till entreprenören.

Jansson, A. (2017). Byggnadsdelar och riskkonstruktioner, del 1. RISE: Okänt ort. https://docplayer.se/106990713-Byggnadsdelar-och-riskkonstruktioner-del-1-golvkonstruktioner-och-fukt-platta-pa-mark.html [2020-06-06]

Hemgren, P. & Wannfors, H. (2003). Husets ABC. Västerås: Ica Bokförlag.

Nilsson, C. (2005). Uteluftsventilerade krypgrunder. Bedömning av lämpliga åtgärder för ombyggnad och av lämpliga konstruktioner för nyproduktion. Stockholm: KTH.

Nilsson, L. & Harderup, L-E. (2003). SBUF-Projekt: Fuktdimensionering – Utveckling av krypgrunden. Lund: LTH & Skanska teknik AB.

Olsson, L. (2018). Fuktsäkerhetsprojektering av krypgrunder – tänk på det här. [Video]. Okänd ort: RISE. https://www.youtube.com/watch?v=7DlblG8YXzA [2020-06-04]

Padt, M. (2003). Fuktproblem i uteluftsventilerade krypgrunder – Tekniska åtgärder. Stockholm: KTH.

Sandin, K. 2010. Praktisk Byggnadsfysik. uppl. 1:1. Lund: Studentlitteratur

SVT (2008). Många hus fukt- och mögelskadade.  https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-hus-fukt-och-mogelskadade [2020-06-04]

Blom Westergren, E. (2017). Riskkonstruktionerna du behöver se upp med. https://www.byggahus.se/renovera/riskkonstruktionerna-du-behover-se [2020-06-04]